Metodik vinterpunktrutter

METODIK VINTERPUNKTRUTTER

Bakgrund och mål 

Vinterpunktrutterna ("Vinterfågelräkningen") har pågått sedan vintern 1975/1976 och syftar till att följa de i Sverige övervintrande fågelpopulationernas utveckling. Vinterpunktrutterna innehåller en huvudräkningsperiod kring jul/nyår samt fyra andra räkningsperioder, vardera omfattande 21 dagar med tre veckoslut. Den första infaller i oktober, den andra i november och de båda övriga i februari och mars. Genom räkning vid alla fem tillfällena kan man följa förloppet av invasioner och andra flyttningsrörelser. Förhoppningsvis kan man också få ett mått på vinterdödligheten. Räkning under period 5 (mars) kan också ses som en tidig vårinventering av häckande stannfåglar samtidigt som den också kan ge viss information om förändringar i detidiga flyttfåglarnas ankomst.

Anvisningar

Det finns tre räkningsalternativ att välja mellan beroende på hur mycket man vill eller kan inventera (olika alternativ kan väljas för olika rutter). Även om huvudinventeringen kring jul och nyår är den allra viktigaste, ser vi hemskt gärna att så många som möjligt kan inventera även i mars månad.

Alternativ 1: Rutten inventeras endast en gång, då alltid period 3 (jul/nyår).

Alternativ 2: Rutten inventeras vid två tillfällen, period 3 (jul/nyår) och period 5 (mars)

Alternativ 3: Rutten inventeras alla fem perioderna.

FASTA INVENTERINGSPERIODER

Period

1          5-25 oktober

2          10-30 november

3          19 december-8 januari

4          24 januari-13 februari

5          1-21 mars

PUNKTTAXERINGSMETODEN

Vinterpunktrutterna utförs med punkttaxeringsmetoden. All räkning av fåglar sker från fasta punkter och under en bestämd tid vid varje punkt. Punkterna förläggs längs en rutt enligt anvisningar nedan. Förflyttningen mellan punkterna sker på valfritt sätt: till fots, på skidor, med cykel, i bil etc. Detaljerna för metoden redovisas här.

Ruttens förlopp, punkternas läge. Det enklaste är att lägga punkterna utmed en slinga så att slutpunkten hamnar i närheten av startpunkten. Valet av punkter, från vilka räkningarna ska ske, kan göras ute i terrängen efterhand som man går eller kör den planerade rutten första gången, eller prickas in i förväg på lämplig karta. Lättast blir det om man låter rutten följa vägar, stigar eller andra lättframkomliga sträckningar. Åker man bil är det självklart att man måste välja vägar som alltid är framkomliga, dvs. plogas efter snöfall. Tänk på att vid stoppen placera bilen så att den inte utgör fara eller hinder för andra trafikanter. Undvik vägar där trafiken kan befaras bli störande intensiv. Gångrutter och särskilt skidrutter kan förutom längs vägar och stigar gå rätt igenom obanad terräng. Då måste man dock tänka på att man ska kunna ta sig fram vare sig det är blidväder och barmark (ev. med svåröverkomliga bäckar och kärr) eller tjockt snötäcke och således nödvändigt med skidor.

Eftersom det är meningen att inventeringen ska upprepas år från år med användandet av exakt samma rutter och exakt samma stopp, är det ytterst viktigt att inventeraren bokför det exakta läget för var och en av punkterna. Gör en kort anteckning som beskriver varje punkt och pricka sedan in det exakta läget på lämplig karta. Ännu bättre är att för varje punkt notera de exakta koordinaterna med GPS eller med hjälp av telefonens GPS-funktion. Vi vill sedan hemskt gärna ha in själva koordinaterna eller en karta med punkterna inprickade.

Avståndet mellan punkterna. Minst 300 m. För att undvika allt för många dubbelräkningar av samma fåglar från två eller flera närliggande punkter får punkterna inte ligga för nära varandra. Å andra sidan kan man heller inte lägga punkterna för långt ifrån varandra, då tar det för mycket tid att förflytta sig mellan punkterna. Avståndet mellan punkterna får inte vara mindre än 300 m i skog eller mindre än 400 m i öppen terräng. Vid fot- eller skidförflyttning bör punkterna inte ligga mer än 500 m från varandra. Använder man cykel eller bil eller annat snabbare transportmedel, kan man utan att slösa tid lägga stoppen längre ifrån varandra och därigenom helt eliminera risken för dubbelräkningar. Vid bilförflyttning kan man utan svårighet lägga stoppen på 1-3 km avstånd. Punkterna behöver inte ligga på samma avstånd genomgående.

Räknetidens längd: Exakt fem (5) minuter vid varje punkt. Vid varje punkt ska fåglarna räknas under exakt fem minuter, varken mer eller mindre. Använd gärna mobiltelefonens timerfunktion med tillhörande alarm, men det går givetvis även bra med en vanlig armbandsklocka. Iakttagelser före och efter de fem minuterna ska inte räknas med. 

Antal punkter: Alltid exakt 20 vid varje rutt. En vinterpunktrutt innehåller alltid exakt 20 punkter, varken mer eller mindre. Under en vinterpunktrutt använder man därmed exakt 100 minuter till aktivt fågelräknande (20 x 5 min.). Därtill kommer tiden för förflyttningarna mellan punkterna, vilken är minst lika lång, ofta dubbelt så lång. En hel vinterpunktrutt tar därför normalt 3-5 timmar i anspråk.

Allt ska räknas från varje punkt. Från varje punkt ska samtliga hörda och sedda fåglar räknas och summeras art för art. Endast till arten identifierade fåglar tas med. Enda undantaget gäller korsnäbbar. Obestämda korsnäbbar registreras som »korsnäbb» (artnr 245). Du ska räkna fåglarna oberoende av avstånd och oberoende av om du sett eller hört samma individer vid ett eller flera tidigare stopp. Varje punkt ska behandlas som ett från övriga punkter oberoende stickprov av fågelfaunan.

Antalet rutter. Under räkneperioderna kan du givetvis inventera mer än en rutt om du har lust. Gör så många rutter du vill. Om du gör flera, försök sprida dem så mycket som möjligt över det område du vill arbeta i och försök täcka de förekommande miljöerna någorlunda representativt. Glöm inte barrskogen! Alla rutter behöver inte inventeras enligt samma alternativ. Om du vill kan du till exempel välja att göra en rutt vid alla fem räkningstillfällena, en vid jul och nyår och i mars, och flera rutter enbart vid jul/nyår, då fritiden är längre.

Tidpunkt på dagen. Vi har inte ansett det nödvändigt att standardisera tidpunkten för start. Men vi vill ända rekommendera deltagarna att sätta igång tidigt på morgonen då fågelaktiviteten är bäst. En och samma rutt ska dock ha samma starttid - i förhållande till soluppgången - vid varje tillfälle den räknas: högst 30 min. tidigare eller senare än vid första inventeringen av rutten.

Fältarbetet. Klä dig väl. Punkträkningsmetoden är en kylig metod. Det kan bli kallt att stå stilla under de upprepade femminutersperioderna, även vid gång- och skidförflyttning. Under bilrutten blir det ofta ännu kallare. Varm dryck medtages lämpligen. Ta gärna med dig ett sittunderlag att stå på under de fem minuterna. Det gör oväntat stor skillnad för dina fötters välbefinnande. Behöver du värma upp dig med en språngmarsch eller en åkarbrasa så gör det utanför femminutersperioderna. Under dem behöver du vara helskärpt och enbart ägna dig åt att lyssna, spana och anteckna. Inventera helst ensam och under inga omständigheter i grupp. Motorn får inte vara igång när du vid bilburen inventering står utanför bilen och räknar fåglarna: ljudet stör. Bäst är att i fält använda en vanlig liten anteckningsbok och sedan föra in resultaten när du kommer hem.

IFYLLANDE AV RESULTATPROTOKOLLET

Följande asteriskförsedda och numrerade punkter svarar mot likaledes asteriskförsedda hänvisningssiffror på första sidan av pappersversionen av protokollet. På excel-varianten av protokollet finns ungefär samma rutor.

*1) Ruttnr. Varje rutt är unikt identifierad genom inventerarens födelsekod plus ett ruttnummer. Numrera dina rutter 01, 02, 03, osv. Om du bara inventerar en rutt bör den givetvis ha nummer 01. Om du även deltar i Sommarpunktrutterna och inventerar samma rutt sommar och vinter ska du använda samma nummer på det som rent geografiskt är samma rutt. Däremot får olika rutter inte ha samma nummer, dvs. har du en sommarrutt som du kallar 01, måste eventuella andra vinterrutter heta 02, 03, osv. Om du startar en helt ny rutt, bifoga koordinaterna (från GPS eller mobiltelefon) eller en karta med punkterna numrerade när du skickar in det första protokollet.

*2) Topografiskt kartblad. Hänvisar till de gamla topografiska kartbladen som inte längre finns. Om du inte vet så lämnar du tomt här så fyller vi i beteckningen. Bortplockat i excelprotokollet.

*3) Längd. Beräkna ruttlängden som summan av fågelvägsavstånden mellan punkterna. Avrunda till hela kilometrar.

*4) Färdsätt. Ange färdsättet med följande sifferkoder: 1 =till fots eller på skidor, 2=cykel eller moped, 3=bil eller MC, 4=annat. Ange endast en kod.

*5) Snö. Ange genomsnittligt snöförhållande under rutten med följande sifferkoder: 1=barmark, 2=snötäckt mark, 3=mycket tunt snötäcke eller fläckvis snötäcke.

*6) Ruttens namn. Sätt ett lämpligt namn på rutten. Det blir lättare att komma ihåg den och skilja den från andra rutter.

*7) Kommentarer, avvikelser och ordbeskrivning av ruttens geografiska läge och sträckning. Här kan du skriva in eventuella kommentarer samt lämna en kort beskrivning av hur rutten går i terrängen eller över landskapet. Det är till hjälp vid centrala kontroller av kartkoden eller då kartkod saknas.

*8) Artlista. Fyll i artlista och summor. Arter som inte finns förtryckta i listan lägger du bara till längst ner. Tänk på att alla observerade arter ska räknas och bokföras. För de som använder pappersprotokoll (detta görs automatiskt i excel-protokollet): Summera i artlistan vågrätt för varje art: a) antalet punkter där arten iakttagits och b) antalet individer, och för in summorna i de två kolumnerna till höger. Summera sedan lodrätt för varje punkt: a) antalet arter och b) antalet individer, och för in summorna i de två raderna längst ner på tredje sidan. Summera till sist de två kolumnerna till höger i artlistan över alla sidorna. Summeringarna vågrätt och lodrätt ska nu stämma. Räkna till sist ihop antalet olika arter under hela rutten och för in summan i därför avsedd ruta.

För mer information, kontakta:

Martin Green, 046-2223816, fageltaxering@biol.lu.se

SÄND IN PROTOKOLLEN OMEDELBART EFTER VARJE RÄKNEPERIOD