Indikatorer

Basen i Svensk Fågeltaxering är att beskriva hur antalet fåglar per art förändras över tid. Man kan också slå samman trender för många fågelarter till en enda trend. På så sätt kan mer generella skeenden i naturen belysas på ett förenklat och överskådligt sätt. Till exempel, hur går det för fåglarna knutna till jordbrukslandskapet?

En sådan gemensam trend för många arter kan man kalla en "indikator". I en indikator sammanfattas komplex information om en företeelse till ett enda lättförståeligt tal, ett tal som uppdateras med jämna mellanrum efterhand som ny information kommer till. De kanske bäst kända indikatorerna idag är aktievärldens index, såsom Dow Jones och Nasdaq. På motsvarande sätt kan vi följa hur fåglarna förändras i antal!

Idag finns det ett stort antal indikatorer som bygger på Svensk Fågeltaxerings data. De kan i huvudsak delas in i EU-indikatorer, Marina indikatorer och Miljömålsindikatorer.

Så beräknas en indikator

Först beräknas ett index för varje art och år. Därefter har ett medelindex beräknats per år för alla arter. Därefter beräknas genomsnittliga index för de ingående arterna enligt en ny metod som bygger på Monte Carlo-simuleringar (Soldaat m.fl. 2017, Ecological Indicators 81: 340–347). De årliga indexen motsvarar de som tidigare rapporterats, men nytt är att en icke-linjär trend med 95% konfidensintervall nu kan beräknas och presenteras.

I en indikator har varje art lika stor betydelse för värdet på indikatorn. Vanliga fåglar väger alltså inte tyngre än ovanliga fåglar. Grundtanken är att varje art sänder sin unika signal om tillståndet i naturen. En art är inkluderad i de svenska indikatorerna ifall det finns tillräckligt med data för att beräkna ett index för samtliga år.