Miljömålsindikatorer

Riksdagen i Sverige har satt upp 16 miljökvalitetsmål. Målen beskriver det tillstånd i miljön som det svenska miljöarbetet ska leda till, till exempel, en giftfri miljö, renare luft och en storslagen fjällmiljö. Här kan fåglarna hjälpa till och spegla om miljökvalitetsmålen nås eller inte. I varje indikator ingår ett antal fågelarter som borde öka i antal om miljökvalitetsmålet är på väg att nås. 

Just nu bidrar Svensk Fågeltaxering med data till tre av miljömålen, nämligen Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap (en längre och en kortare tidsserie) och Storslagen fjällmiljö (en indikator vardera för kalfjäll och fjällbjörkskog). 

Så här läses figurerna

Linjen visar genomsnittlig trend, det grå fältet dess 95 % konfi­dens­intervall. Prickarna är årliga medelindex. En trend ges för alla år samt för de senaste 10 åren. Til höger om figuren listas de ingående arterna. Arter i fetstil har ökat signifikant under den långa perioden, arter i röd fetstil har minskat signifikant.

Statistik

Först beräknas ett TRIM-index för varje art och år. Därefter beräknas genomsnittliga index för de ingående arterna enligt en ny metod som bygger på Monte Carlo-simuleringar (Soldaat m.fl. 2017, Ecological Indicators 81: 340–347). De årliga indexen motsvarar de som tidigare rapporterats, men nytt är att en icke-linjär trend med 95% konfidensintervall nu kan beräknas och presenteras.

Tidigare miljömålsindikatorer

Svensk Fågeltaxering bidrog länge med indikatorer även för andra miljökvalitetsmål. Från 2018 ändrades dock systemet med miljömålsindikatorer. Eftersom vi själva tycker att de indikatorer vi använde fortfarande bidrar med intressant information, fortsätter vi att uppdatera dem här. Alla bygger på data från standardrutterna, med start 2002. Den första indikatorn, den för Begränsad klimatpåverkan, är beräknad på ett eget sätt. För Myllrande våtmarker finns två indikatorer (för norra respektive södra Sverige). 

Begränsad klimatpåverkan: Indikatorn är ett mått på hur de svenska fågelsamhällenas art- och individsammansättning förändras över tiden, speglat i vilket slags klimat fåglarna normalt vistas i. Kurvan har stigit sedan 2002 vilket visar att vi fått relativt fler individer av sydliga och värmeälskande arter i landet, på bekostnad av nordliga arter som föredrar ett svalare klimat. De tunna linjerna runt huvudlinjen visar 95 % konfidens­intervall. Läs mer.